Två bröders vandring i de svenska fjällen del 4

Två bröders vandring i de svenska fjällen

Ammarnäs-Hemavan

                                                                                                       Del 4

 

 

Natten har varit blöt, det har regnat i omgångar och åtminstone jag har svårt för att sova i ett tält när  det regnar,  på ett sätt är det något mysigt med regnet som smattrar på tältduken konstant, men sjukt tråkigt att ligga och lyssna på hur regnet i flera timmar nästan försöker ta sig igenom tältduken.

 

Vi pockar ihop både inner och yttertält och tar med oss det in till stf stugan där vi hittar åt värmerummet och vi kan hänga upp tältdukarna på linor för att få det att torka.

Medans vi väntar på att tältet ska torka så äter vi frukost, packar våra ryggsäckar  och pratar lite med stugvärden om dagens vandring. Stugvärden visar oss den höjdkarta som finns uppsatt på väggen. 14km till syterskalets stf stuga, plattare vandring åtminstone till största delen, gå igenom skogssly, passera över labyrinter av våta stenar på marken. Gå över några hängbroar för att sedan ta oss uppåt.

Även om dagens vandring är mindre jobbig så kommer den ta några timmar så det är viktigt för oss att komma iväg tidigt, jag går in till värmerummet, det rinner nästan en mindre flod på golvet. Boven verkar vara vårt tält. Ingen av dukarna är torra och det är bara att plocka ihop varsin duk och hänga utanpå varsin ryggsäck.

 

Vi förbereder oss på att det är blött ute genom att regnkläder åker på, vi packar det sista, tar farväl av stugvärd och de gäster som är vakna, önskar dem en trevlig vandring, vi börjar nu vår vandring igen. Jag och Robin har pratat om att ev. vandra längre denna dag, allt för att minska på den sista dagens vandring. Då vi har en busstid att passa.

 

Ett stop tar vi vid Tärnasjöns strand, Regnbågen stoltserar med sina vackra färger, jag tar fram min smartphone och börjar filma, ett vackert minne. Vi ser även fler fjällvandrare som övernattat i närheten av stranden.

 

Vi passerar efter några timmar den första hängbron av flera och vi börjar nu se på långt håll N och S sytertoppen framför med dess glaciärer. Svårt att förstå att det kan vara såhär vackert.  Vi fortsätter vidare och kommer fram till ett sameviste som bedriver fisketurim, några fiskare är på väg ut samtidigt i sina båtar som vi närmar oss en av de sista broarna.

Vi stannar till på mitt på bron, tittar neråt och ser öringar simma i vattnet, fiskarna använder sig av flugspö, tar inte lång tid innan den första fisken sitter på kroken och vevas in. Ett skådespel som är värt att titta på men vi har svårt att stanna särskilt länge. Vi har en bit kvar att vandra.

 

Vi fortsätter vår vandring och nu börjar det gå uppåt. Det känns i mina knän, men för Robin syns det som att det går fjäderlätt. Vi tar några pauser  för att andas och här känns det påtagligt att Ryggsäcken är tungt packad. Vi kommer upp på en platå och Syter börjar kännas nära nu.

Sytertopparna måste vara frekvent fotograferade av alla som vandrar denna sträcka, jag kan inte påminna mig om någon vackrare miljö att föreviga genom kameran. Dock så skulle jag kunna nöja mig med att bara stirra på topparna med mina ögon och motivet hade förevigats på näthinnan.

 

Jag får ett antal bra bilder från olika vinklar, Robin likaså. Vi börjar nu skymta Syter stugan och med solen i våra ansikten så ska det bli skönt att komma fram. Plötsligt börjar min telefon vibrera och ringa. Vi har varit utan täckning i 2 dagar och först när vi börjar komma fram till Syter så finns det täckning. På telefonens display så dyker det upp meddelanden och något missat samtal.

Ett av dom är från min mamma, så jag ringer upp och berättar att allt är bra, var vi befinner oss och att vi återkommer mera framöver.

 

När vi kommer fram till stugan, så är det bara vi där. Stugvärden är ute vandrar och väntas inte vara tillbaka först om några timmar, och vi ser inte till några andra som är i närheten av stugan. Trots att stugan har en stor uteplats med räcke så fyller vi all ledig plats med våra tältdukar, blöta sockar och andra kläder och skor.

För varje stuga som vi besökt så har Robin frekvent samlat på sig stugmärken, men när Robin ser att Stugvärden inte väntas tillbaka innan vi tänker lämna så blir Robin missmodig och allt känns bortkastat. Vi käkar lunch, vilar oss väntar, väntar och väntar.

Vi går ut och jag sätter mig på bänken ute för att njuta av miljön framför oss och solen, Robin går iväg med kameran, det dröjer ett tag men sen ropar Robin på mig att jag ska komma, jag skyndar mig iväg.

 

Robin har hittat ett fint ställe nere vid Syterbäcken eller kanske är det en fors , vattnet är nästan turkost och det är otroligt fint. Vi tar några selfies där. Jag går tillbaka efter en stund mot stugan för jag tror att det är stugvärden som kommit tillbaka från sin vandring, lite tidigare. När Robin kommer tillbaka så ser han att stugvärden är på plats och är snabb att köpa stugmärket . Yes!

 

Nu känns det mycket bättre för oss båda. Dels så har våra saker torkat, sen är stugmärket inhandlat, nu kan vi fortsätta. Vi packar ihop våra saker, tar på oss våra kängor, ryggsäckar och  vi frågar stugvärden hur lång tid det tar att gå uppför kammen, 30-45 minuter ca. Vi säger hejdå

Den vandringen tar 1,5 timme för oss men väl uppe ser vi en ren, ensam men nyfiken, han slår nästan följe med oss. Nu är vi så pass långt upp så vi ser syterskalet torna upp framför oss med varsin fjälltopp på respektive sida om oss. Vi hittar en sten, gör middag och njuter av lite whiskey och någon ölkorv som vi hade med oss, den åstadkommer dock en del gasattacker.

 

V har vandrat långt idag, men vi är fast beslutna att vandra några timmar till.

Efter att ha ätit middag och vilat en stund så packar vi ihop och vi börjar  vår vandring genom Syterskalet, vi känner oss små när vi går därigenom, det är otroligt mäktigt och högt på varje sida, vi kommer fram till ett vattenfall där det även finns snö,  det börjar bli kallt och vi vet att solen kommer gå ner om några timmar, vi vandrar på och det är så vackert, men vi vill stanna kvar i skalet, vi har inte bråttom.

 

Solen börjar sin sakta nedgång och ljuset förändrar sig längs med bergssidorna. Klockan är nio på kvällen och vi har  några kilometer kvar till Viterskalets stf stuga. 1,5 timme senare så är vi framme, vid viterskalet och vi ser en hel del tält, människor som tvättar sig i bäcken, käkar kvällsmat.

 

Trots den sena timman så knackar vi på hos stugvärden, det dröjer en stund , men dörren öppnas och vi förklarar att vi vill sova inne i natt. Vi betalar, köper stugmärke, köper varsin dricka/öl. Sedan letar vi upp varsin ledig sängplats i stora stugan. Skönt äntligen framme.

 

Vi sitter en kort stund på trappen ute, tittar på himlen som är rosa/lila och konstaterar

 

att dagens vandring slutar på 26km, vi har vandrat i 14 timmar totalt.

 

vi ställer ingen klocka på ringning.

 

Vi somnar snabbt,

 

broarna-vid-sodra-tarnasjon fjallfie-5-antligen-framme-vid-syterstugan fjallfie-vid-syterskalet lunch-vid-passet-mot-syterskalet mattias-och-den-lilla-ledskylten mattias-och-syterskalet mattias-vid-tarnasjon n-sytertoppen-och-glaciaren robin-efter-leden-mot-syterskalet robin-och-sno-i-syterskalet robin-och-syterskalet-i-bakgrunden robin-och-sytertopparna-i-bakgrunden robin-snart-framme-vis-viterskalsstugan robin-vid-tarnasjon snart-framme-vid-viterskalsstugan solnedgang-i-syterskalet stf-viterskalet stroren-uppe-pa-platan-mot-syterskalet syterskalet-en-blick-bakat syterstugan torka-klader-och-prylar-samt-vila tarnasjon vattenfall-i-syterskalet vy-fran-svarfarbacken vy-mot-syterskalet-3

Mattias

Mattias

Församlingspedagog at Svenska Kyrkan
36år , 5 barnspappa, vandra i fjällen och vistas i naturen, klättring, foto och bildbearbetning
Mattias

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *